Inlägget gjort

Snedvriden bild av cannabis bygger på cirkelresonemang

Jag har redan varit inne på att en ordentligt snedvriden bild av cannabis som farligt knark fått härska alltför länge i detta land. En avgörande anledning till att den här felaktiga bilden kunnat upprätthållas så länge, är att det svenska systemet utformats så att de sidokonsekvenser som automatiskt följer på det utdömda straffet, avskräcker personer med fungerande liv, lyckade karriärer, gott socialt anseende osv., från att vara öppna med sitt cannabisbruk.

Eftersom de riskerar att bli av med både körkort och arbete, alltså själva sitt levebröd, redan för så ringa förseelser som innehav av en smula cannabis i fickan, eller “innehav” av inaktiva THC-metaboliter i blodet, är de vanligen superhemliga med att de brukar cannabis, även om själva straffsatserna för eget bruk i sig inte är så särskilt höga.

Detta leder i nästa steg till att det huvudsakligen är problembrukare, exempelvis blandmissbrukare och psykiskt sjuka, som syns och hörs i statistiken och offentligheten, vilket sedan får utgöra falsk bevisning för att cannabis leder till problem, att lagstiftningen således är korrekt utformad, och att sidokonsekvenserna är fullt rimliga.

I min värld brukar sådant kallas cirkelresonemang.

Att lagstiftningen skrämmer människor till tystnad betyder inte att den är rätt. Dessutom är det inte alla som låter sig skrämmas. Och vi som inte låter oss skrämmas blir ständigt fler.

Vi befinner oss nämligen just nu mitt i en förändringsprocess, där fler och fler människor gör mig sällskap och vågar stå för cannabis, trots de risker som kommer på köpet. Fortsätter det i samma riktning, kan det bli svårt att fortsätta upprätthålla den snedvridna bilden och politiken.

Det blir minst sagt spännande att se hur detta utvecklar sig, och under tiden fortsätter jag att stå upp för denna fantastiska läkeväxt och alla människors rätt att använda den.

Ha en skön kväll allihopa, och stay healthy!

/Michael Mårtensson,

socialantropolog

Inlägget gjort

Vikten av rätt information och rätten att välja

Förra hösten gjorde jag lite research i Amsterdam, och en dag bestämde jag mig för att testa vad jag skulle få för svar om jag gick till en av stadens mer välrenommerade coffeshops och frågade efter en lämplig produkt för mig som lider av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

Så jag gjorde det.

Även om jag redan på förhand hade en aning om hur svaret skulle lyda, så var det ändå intressant att höra expediten tveklöst, snabbt och proffsigt förklara hur jag skulle tänka.

Först och främst förklarade han att jag skulle satsa på en ren indicavariant, och föreslog en lämplig sådan. Sedan betonade han att jag skulle hålla mig borta från sativadominanta varianter, eftersom de tillfälligt kan förvärra vissa PTSD-symptom, som exempelvis hypervigilans/överdriven vaksamhet.

Avslutningsvis påpekade han att det alltid är viktigt att dosera försiktigt först, vänta omkring femton minuter för att känna av effekten, och sedan eventuellt dosera mer om det behövs.

Jag följde expeditens råd, köpte den indica han valt ut, och tog det försiktigt med doseringen.

Självklart fungerade det, och jag mådde som en kung.

Att fritt kunna välja cannabisprodukt, från ett varierat utbud av god kvalitet, utifrån adekvat information, borde vara varje vuxen medborgares rättighet, och en sådan politik är förstås en betydligt bättre grund för ett sunt cannabisbruk, än dagens faktaresistenta förbudspolitik, förlegade skräckpropaganda och kriminaliserade marknad.

Förvisso är det ett stort steg i rätt riktning att CBD-olja äntligen kan säljas lagligt i Sverige, men nu fortsätter vi framåt mot fullständig legalisering.

Stay healthy!

/Michael Mårtensson,
socialantropolog

Inlägget gjort

Naturens mirakel, nu igen

Häromdagen hade jag stämt träff för att intervjua en kvinna som lider av posttraumatisk stress, bland annat med svår ångest och självmordstankar som symptom.

Över en klassisk Malmföfalafel med blandad sås, berättar hon för mig att hon testat allt som vårdapparaten haft att erbjuda, i form av tunga sömnmediciner och ångestdämpande preparat, men att verkligen ingenting fungerat för att få tyst på det ångestskapande “malandet i huvudet”, förrän hon tog steget utanför skolmedicinen och provade cannabisolja.

“Äntligen blev det tyst i huvudet och jag fick lugn och ro inuti”, förklarar hon, och konstaterar att det är “helt sjukt” att vården formligen vräkt på henne alla dessa tunga mediciner genom åren, när det egentligen hade räckt med en ofarlig planta.

Med hjälp av helt harmlös cannabisolja kan hon idag leva ett fungerande liv, och slippa vara beroende av en mängd mediciner med en hel uppsättning biverkningar.

Naturens mirakel. Nu igen.

För jag har ju hört liknande historier åtskilliga gånger, både som privatperson och som researcher.

Cannabis skänker livskvalitet åt miljoner människor runt hela vår planet, på många olika sätt. Det är dags att vi tar dessa människors erfarenheter på allvar, och ger cannabis ett välförtjänt erkännande som hälsoprodukt och läkeväxt, samtidigt som den förlegade bilden av cannabis som farligt “dödsknark” städas ut en gång för alla. Ordentligt.

Ha en skön fredagkväll och stay healthy!

/Michael Mårtensson

Master i socialantropologi

Inlägget gjort

En planta som gjord för meditation

Genom historien har cannabis spelat en viktig roll inom många andliga och religiösa system, och växten används än idag för andliga syften, exempelvis av hinduiska Shivadyrkare, sufimystiker, rastfaris och olika så kallade ursprungsbefolkningar världen över.

Detta är så klart ingen slump.

Snarare är det så att cannabisplantans effekter är som gjorda för andliga aktiviteter som kontemplation, meditation och bön.

Redan under 1200-talet noterar sufimystikern al-Is’irdi att cannabis har förmågan att ta människans själ till den högsta nivån i ett gudomlig uppstigande av icke-kroppslig förståelse, och för många sufier är cannabis fortfarande ett viktigt hjälpmedel i sökandet efter upplysning.

Jag har själv sysslat med meditation sedan barnsben, och kan både relatera till och instämma i al-Is’irdis poetiska beskrivning. Min erfarenhet är att meditationens helande effekter förstärks av cannabis, samtidigt som meditationen förstärker cannabisplantans helande effekter, i ett synergiskt samspel, där resultatet som helhet blir mer än summan av de separata delarna. Vilket i klarspråk innebär att du kan få ut ännu mer av din meditation och din cannabisanvändning om du kombinerar de två sysselsättningarna.

Men, som jag brukar säga, inget gör en poäng så tydlig som egen erfarenhet. Så varför inte göra som al-Is’irdi och helt enkelt prova själv?

Om du är nybörjare på meditation kan du testa denna okomplicerade men kraftfulla variant:

Invänta effekten av det cannabispreparat du föredrar. Lägg dig sedan bekvämt med armarna längs sidorna. Rikta gärna handflatorna uppåt. Andas in djupt ner i magen medan du räknar till fyra. Håll andan inne medan du räknar till fyra. Andas ut och räkna till fyra. Håll andan ute till fyra.

Upprepa och lägg allt ditt fokus på dina andetag. Känn efter hur det känns när luften passerar in mellan dina läppar eller genom din näsa, ner genom strupen till lungorna, upp och ut igen.

Slappna av. Det enda som betyder något just nu är att du andas i rytm och att du  känner dina egna andetag.

Vi stressas ofta av tankar på vad som varit och vad som komma skall, men genom att lägga vår fulla uppmärksamhet på andetaget, som ju hela tiden existerar bara exakt i detta nu, kan vi få tillgång till det svårfångade och magiska nuögonblickets befriande harmoni.

Fortsätt andas på detta sätt i 5-25 minuter. Återvänd sedan till rummet i din egen takt.

Om du vill kan du prova att göra denna enkla andningsräkningsmeditation till en daglig rutin, och se vad som händer när du låter nuets magi bli ett konkret och regelbundet inslag i din vardag.

Lycka till, och dela gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet.

Stay healthy!

/Michael Mårtensson,
socialantropolog

Inlägget gjort

Att äta cannabis jämfört med att röka det!

De flesta cannabisanvändare vet att det ger något annorlunda effekter att äta, i jämförelse med att röka, marijuana. Eller, snarare handlar det vanligtvis om att samma effekter intensifieras och blir mer långvariga när marijuanan ätes. Men hur kan det då komma sig att samma substans påverkar oss olika på det här sättet?

Svaren på denna fråga är inte helt okända. Låt oss ta en färd genom vårt matsmältningssystem, tillsammans med denna förtjusande molekyl, och se vad som egentligen händer.

Först och främst vill jag klargöra de förutsättningar som krävs både för att röka och äta cannabis. Minns ni det där ordet dekarboxylering? THCA, den färska växtens molekyl, måste aktiveras till THC, med hjälp av värme, innan konsumtion. Detta förklarar varför vi inte kan uppnå önskad effekt genom att äta rå marijuana. Den måste förberedas.

Därför finner vi ofta “cannasmör” eller kokosolja med THC. Dessa produkter tillverkas av två anledningar. För det första bildas THC efter att THCA utsätts för värme, och därför tillreds dessa produkter med lagom värme. För det andra är THC fettlösligt, beroende på hur ämnets fettkedjor är beskaffade, och därför används smör eller olja, och inte vattenbaserade lösningar, som till exempel buljong. När väl THC är aktiverat och blandat i fett är det redo att göra sitt jobb, men ofta föredrar vi att tillsätta smöret eller oljan i någon maträtt eller sötsak.

Nåväl, ska vi börja vår resa?

Ätbara cannabisprodukter skiljer sig från rökt cannabis redan från första början, då de förstnämnda ju sväljs ned genom matstrupen, till skillnad från att inhaleras ner genom luftstrupen. Eftersom ätbara produkter hamnar i magen, tas inte THC upp direkt i blodet, som det gör vid rökning. Den ätbara produkten smälts först i magsäcken, där produkten bryts ner i dess beståndsdelar: THC, kolhydrater och sockerarter. THC absorberas sedan via tarmsystemet, och tas vidare till levern för att metaboliseras.

Vi kan tänka på denna metabolisering som en säkerhetskontroll. I stället för att ta the express lane (alltså blodet) från lungorna, som vid rökning, måste THC som ätits vänta i kö, fylla i blanketter och stämpla sitt pass. Under denna process stämplar gigantiska molykelära apparater, eller säkerhetskontrollanterna i vårt scenario, THC-molekylen och förvandlar den till 11-Hydroxy-THC (11-OH-THC).

Låt oss ta ett steg tillbaka och se vad vi lärt oss hittills: rökning tar THC direkt till lungorna, där THC når ut blodet, och förs vidare i en snabbfil till hjärnan. THC som ätits måste uthärda den långa färden till levern, där säkerhetskontrollen sedan måste godkänna dess inträde. Detta tar tid, och det är därför det tar en stund innan ätbara produkter börjar verka. Men det finns en ännu större skillnad här. Nu har vi inte längre THC, utan 11-OH-THC.

All denna väntan är inte för intet, eftersom 11-OH-THC är ett slags super-THC, som i en klinisk studie, publicerad i the Journal of Clinical Investigations, visats vara en mer potent metabolit av den aktuella cannabinoiden. I praktiken innebär detta att när den framvällande massan av 11-OH-THC väl når hjärnan, så gör den det med besked. Så, nu har vi alltså denna hyperpotenta THC-molekyl vilande i vår hjärna, och dessutom i mycket större kvantitet än vanligt THC (eftersom det totala upptaget är mycket högre vid oral konsumtion än vid rökning).

Olyckligtvis blir bilden lite suddig just här. Vi vet nämligen inte exakt på vilket vis 11-OH-THC påverkar hjärnan annorlunda än vanligt THC.

Eftersom effekterna är ungefär desamma, om än förstärkta och förlängda, vore det rimligt att anta att denna form av THC binder till samma receptorer som vanligt THC, men vi är fortfarande osäkra på detaljerna när det gäller de effektmässiga skillnaderna mellan THC och 11-OH-THC. Möjligen är det så att den sistnämnda varianten är svårare att för kroppen att göra sig av med, eller så kanske den binder till receptorerna under längre tid.

Dessa komplicerade frågor kan endast besvaras av forskares undersökande sinnen, och tack vare det ökande erkännandet för denna planta, så kommer större anslag göras tillgängliga för framtida forskning. Tills vidare, fortsätt njuta av plantan och allt den har att erbjuda!

(Informationen är hämtad och översatt från https://hightimes.com/edibles/chew-devour-high-what-happens-when-you-eat-thc/)

/Green movement

 

Inlägget gjort

Kan man drabbats av schizofreni av att konsumera cannabis?

De människor som har drabbats av schizofreni de drack säkert alla vatten regelbundet. Det betyder inte att det var vattnet som orsakade schizofreni. Det vi pratar om heter Kausalitet eller orsakssamband.

Kausalitet eller orsakssamband.

Innan vi går vidare måste vi reda ut begreppet Kausalitet/orsakssamband.
Visste du tex att det finns massor med studier som påvisar att de som växer upp med katter har större chans att drabbas av schizofreni. Dessa studier är gjorda med glimten i ögat. För att just påvisa att bara för att det föreligger ett samband behöver det inte betyda att det råder kausalitet/orsakssamband.

Kanske var det någonting annat som utlöste schizofrenin hos personen som du pratar om.

Det skulle kunna vara så att det är fler människor med psykisk ohälsa som är mer benägna experimentera med att röka cannabis eller experimentera med andra droger än de personer som är psykiskt friska?

Tex. Om du googlar på school shootings us farmaceptical drugs så hittar du denna lista https://www.cchrint.org/school-shooters/
Alla på denna listan är personer som massmördat människor på olika skolor i USA. Visste du att 100% av dessa personer gick på någon form av farmaceutisk medicin för psykisk ohälsa. Detta behöver inte betyda att när man tex tar prozac att man blir mördare. Det finns ett samband mellan att ta farmaceutisk medicin för psykisk ohälsa och skolskjutningar men det råder så här långt ingen kausalitet/orsakssamband.

En mer trolig teori är att de som är benägna att skuta sina kolkamrater alla lider av någon form av psykisk ohälsa. Och att de som lider av psykisk ohälsa är mer benägna av att ta farmaceutisk medicin än de som är psykiskt friska.

Vill du veta met om andra drogmyter som tex att cannabis orsakar schizofreni tycker jag du borde kolla in DR Carl Hart

/Paul

Inlägget gjort

Mirakulöst botemedel mot posttraumatisk stress

Sedan en tid tillbaka har jag arbetat med ett antropologiskt forskningsprojekt om medicinsk cannabis och posttraumatiskt stressyndrom. Inom ramarna för detta projekt har jag bland annat genomfört långa och ingående etnografiska intervjuer med en man som kom till Sverige i början av 1980-talet, på flykt undan kriget mellan Iran och Irak.

Denna vältaliga och trevliga man beskriver hur han vid ankomsten till Sverige var så svårt traumatiserad av krigets fasor att han mer eller mindre omedelbart fastnade i ett tungt heroinmissbruk, och dessutom snart också var svårt beroende av de olika tunga mediciner vården erbjöd honom för att försöka lindra hans flashbacks, mardrömmar, insomnia, ångest, depressivitet och självmordstankar. Han berättar vidare hur han sjönk djupare och djupare in i en livsstil som mer än något annat liknade ett långsamt självmord, och det är verkligen en riktig helvetesresa han beskriver. Till slut, förklarar han, bestod hela livet av tungt drogmissbruk, kriminalitet på heltid och ett ständigt dåligt mående, som enbart kunde lindras med mer heroin.

Och, ska det visa sig, med cannabis.

För med tiden upptäcker min informant att han klarar sig utan alla andra mediciner, inklusive det illegala heroinet, om han bara har tillgång till rätt typ av cannabis. Denna upptäckt blir början på en förändringsprocess, som idag lett till att han lever ett fullt fungerande liv, har en fungerande relation med sin partner och mår bra i sig själv. I nuläget tar han varken de mediciner han får utskrivna av sjukvården eller det heroin som han under många år var slav under, utan håller sig helt och hållet till cannabis. Han konstaterar att det är som om det skulle ha skett ett mirakel. Kanske är det precis rätt sätt att beskriva det på.

Ett mirakel.

När denna tidigare svårt traumatiserade människa håller upp en flaska cannabisolja och deklarerar att “detta är det enda som verkligen kunnat ge mig lindring, förutom det där livsfarliga jävla heroinet”, och fortsätter med “cannabis har faktiskt botat mig helt från min depression, plus de andra symptomen, och har dessutom hjälpt mig att bli helt fri från mitt heroinmissbruk”, så är det ett av de mest rörande ögonblick jag varit med om som researcher. Någonsin.

Jag frågar honom vad han tycker om att cannabis är förbjudet enligt svensk lag, och han svarar att lagen naturligtvis måste ändras. Snarast möjligt. Han menar att alla människor självklart har rätt att använda den fantastiska planta för att må bra, och konstaterar att för honom är cannabis en växt som räddat hans liv.

Utan att ha behövt uppleva något så vidrigt som ett krig kan jag ändå relatera till mannens berättelse. Det är nämligen ingen slump att jag valt att fokusera på just posttraumatisk stress i mitt researchprojekt. Jag lider själv sedan många år av ett kroniskt posttraumatiskt stressyndrom, med en liknande symptombild som den min informant beskriver, och jag kan skriva under på att det enda som verkligen fungerar för att lindra och bota mina symptom är cannabis.

Idag vet vi att ämnet CBD, som finns naturligt i alla sorters cannabis, på flera olika sätt hjälper den som lider av posttraumatisk stress, bland annat genom att reglera nivåerna av stresshormon, som adrenalin och kortisol, genom att stimulera produktionen av sömnhormon, och genom att motverka depression och svårhanterliga känslor som ilska och hopplöshet. Detta är biokemiska fakta, som dessutom bekräftas i min mer socialt orienterade forskning, samt av mina egna erfarenheter.

Mot denna bakgrund har jag mycket svårt att säga emot min informant när han menar att lagen borde ändras. Det borde den sannerligen.

Ta hand om er, och stay healthy!

/Michael Mårtensson

Master i socialantropologi

Inlägget gjort

Fullt fokus med cannabis

Nu för tiden är det en välbeprövad självklarhet för mig att cannabisplantan besitter väldigt unika prestationsförbättrande egenskaper. Så har det emellertid inte alltid varit. Som de flesta människor i Sverige växte jag upp med en bild av cannabis som något slags “knark”, och även om jag förstod att cannabis kanske inte var det farligaste alternativet på menyn, var jag verkligen inte på det klara med att plantan rent ut sagt kan användas i prestationsförbättrande syfte.

Det är med ett nostalgiskt leende jag minns min egen förvåning när jag insåg att det faktiskt är precis så det ligger till. Året var 1995. Jag hade fått tre jongleringsbollar i present av en släkting, som just kommit hem från Thailand, där jonglering tydligen var det senaste bland bohemiska backpackers, och nu skulle en av mina vänner lära mig den svåra konsten att jonglera. Det visade sig vara lättare sagt än gjort. Trots att min vän gång på gång förklarade och visade hur jag ska göra, lyckades jag inte hålla bollarna i luften mer än ett varv, och min frustration växte i takt med att bollarna om och om igen trillade i marken. Jag minns hur jag till slut hade lust att kasta bollarna i väggen och lämna den idiotiska sysselsättningen till bohemerna på Thailands stränder.

Just som jag är på väg att ge upp och göra det kommer jag, liksom i sista sekunden, spontant på att jag i stället ska testa att slappna av med lite cannabis, och sedan göra ett nytt försök.

Jag vet inte om det var jag jag eller min vän som blev mest förvånad, men på första försöket plockade jag upp bollarna och började jonglera som om jag aldrig gjort något annat i hela mitt liv. Det var helt sjukt. Jag kunde knappt tro att det var sant, men samtidigt var det svårt att förneka fakta. Cannabis hade helt enkelt gjort så att jag kunde jonglera från en sekund till en annan, och precis där och då insåg jag att cannabis verkligen är en växt med helt unika egenskaper.

Över tjugo år senare förstår jag rätt väl hur de olika ämnena i cannabis hjälper mig att vara avslappnad, fokuserad och närvarande inför och under en prestation. Jag vet att CBD hjälper mig att hålla nere och balansera onödigt höga nivåer av stresshormoner. Jag vet att THC ger mig energi och fokus. Jag vet att en mängd olika ämnen samverkar på ett komplext sätt, och hjälper mig att prestera ännu bättre. Sedan den dagen jag lärde mig jonglera har jag utforskat och bekräftat min erfarenhet under tusentals prestationer av olika slag, och det gäller såväl intellektuella som mer kroppsligt orienterade prestationer. Idag finns dessutom en hel massa seriös forskning som styrker mina erfarenheter.

Samtidigt är det vi kallar fakta sällan lika omvälvande som egna upplevelser, så varför inte lägga undan mobilen eller datorn en stund och testa att utforska den här sidan av cannabis själv? Du kanske blir lika positivt överraskad som jag. Och kanske får även du hjälp att klara av något du aldrig trodde att du skulle få till.

Välj ut något du tycker är svårt och frustrerande, men skulle vilja lära dig eller bli bättre på. Kanske ett danssteg du har svårt att få till? Kanske någon klurig övning från crossfiten? Eller kanske vill du också lära dig att jonglera? Plocka fram det du behöver. Ta en dos du är van med, av den cannabisprodukt du föredrar. Sätt sedan direkt igång med det du vill öva på. Prova dig fram, och njut av att använda denna fantastiska planta på ett konstruktivt sätt, för att lära dig något nytt eller förbättra dig i något du redan kan.

Lycka till, och dela mer än gärna med dig av dina erfarenheter i kommentarsfältet!

/Michael Mårtensson

Master i socialantropologi

Inlägget gjort

Hälsoorienterad cannabisaktivist höjer nivån

Redan i tonåren började jag ana att det var något som inte stämde med den härskande bilden av cannabis som något så farligt att det måste vara förbjudet. Jag har alltid gillat reggae, och jag tror faktiskt att det var där det började. Först med skivomslag och låttexter. Sedan den ena dokumentären efter den andra där vältränade reggaeartister pratade om cannabis som en del av en hälsosam livsstil, tillsammans med träning, meditation och naturlig vegetarisk kost. Dessa skildringar stämde inte särskilt väl överens med den dominerande svenska bilden av cannabis som hälsovådlig narkotika, så jag insåg att antingen den ena eller den andra versionen måste vara fel.

Snart kom även egna erfarenheter att stärka mina aningar. Till exempel upptäckte jag att cannabis var ett mycket bättre och säkrare alternativ än både alkohol och lugnande medel, för den som vill ha eller behöver något att varva ner med.

Eftersom jag alltid tränat mycket, märkte jag också att cannabis på flera olika sätt hade positiv inverkan på min träning. Ändå var det som om jag inte riktigt visste om jag kunde lita på mina erfarenheter. Även om jag var kritisk till bilden av cannabis som farlig narkotika, så hade den repeterats om och om igen under hela min uppväxt, som om den vore en självklar sanning, och ibland visste jag inte vad jag skulle tro.

Så här fortsatte det under många år. Å ena sidan visste jag att något var fel med bilden av cannabis i Sverige. Å andra sidan var jag ju själv präglad av den bilden. Det var som om det ständigt pågick en inre konflikt mellan mina subjektiva upplevelser av cannabis och den generella uppfattningen att plantan är farlig och ska vara förbjuden.

Vändpunkten kom 2001, då jag spenderade halva detta år med att resa runt i Brasilien och träna den inhemska kampdansen Capoeira. Varje dag mötte jag sunda, vältränade och kloka människor, som använde cannabis för dess välgörande egenskaper och som en del av en hälsosam livsstil. I stället för den svenska svartmålningen befann jag mig nu i en kultur med en generell uppfattning om cannabis som antingen något positivt och välgörande eller som något harmlöst, men definitivt inte som något farligt.

Den inre konflikten i mig tog äntligen slut. Detta var inte en dokumentärfilm, utan verkliga livet. Med egna ögon kunde jag nu se att den bild av cannabis jag matats med i hela mitt liv bara var en kulturell föreställning, utan verklighetsförankring, och nu visste jag exakt vad jag skulle tro.

Väl hemkommen till Sverige igen började jag omgående att engagera mig i den framväxande cannabisrörelsen, och snart var jag en av de drivande krafterna bakom den då kraftigt expanderande svenska cannabisorganisationen, inklusive dess legendariska webbplats Swecan.org.

Inspirerad av andra aktivister på Swecan tog jag 2002 steget in i den akademiska världen, för att med en ordentlig utbildning i ryggen sedan kunna ta cannabisfrågan till ytterligare nya nivåer. Fyrahundratjugo högskolepoäng, en magister- och en masterexamen, samt sju år som yrkesverksam socialantropolog senare har jag inte vikt mig en tum i denna intention. I skrivande stund arbetar jag bland annat med ett nyskapande researchprojekt om medicinsk cannabis, där människors egna erfarenheter av att behöva smyga med sin medicinering står i centrum.

När jag nu fick frågan om jag ville skriva för Greenmovement.se, med fokus på cannabis och hälsa, var mitt svar ett tveklöst ja. Att på detta sätt få fortsätta utmana den snedvridna bild av cannabis som redan härskat alltför länge i Sverige, och samtidigt få chansen att hjälpa er läsare att göra denna fantastiska växt till en del av en hälsosam livsstil, är ett lika stort nöje som det är en ära.

Tack så mycket för er uppmärksamhet, och varmt välkomna till en helt unik blogg om cannabis och hälsa.

Stay healthy!

/Michael Mårtensson

Master i socialantropologi
Inlägget gjort

Vill du kriminalisera Mats och Bengt


Två män i 40 årsåldern som heter Mats och Bengt gillar att umgås när de är barnfria. Mats och Bengt bestämmer sig för att chilla hemma hos Mats och kolla på gårdagens fotbollsmatch. Mats och Bengt gillar att konsumera cannabis. Mats & Bengt röker en joint och tittar på matchen!

Vill du att detta ska vara olagligt? En lag som förbjuder detta beteende för med sig långt mycket mer skadliga konsekvenser, både för samhället i stort och på individnivå ön vad själva substansen cannabis gör.

Till att börja med så är bruk av cannabis olagligt i Sverige och har varit det sen slutet på 80-talet. Förbudet finns för att minska tillgången av cannabis i Sverige

Men det har inte fungerat. Detta vet vi eftersom cannabis har sjunkit i pris, är mer lättillgängligt samtidigt som kvaliteten och styrkan har ökat sen 80-talet. Om tillgången hade blivit begränsad då hade priset ökat inte sjunkit (detta är grundläggande ekonomi).

Så det röks mer cannabis i Sverige idag än på 80-talet. Alltså innan förbudet för eget bruk kom till stånd. Du kanske inte tycker detta är bra. Men är du villig att kriminalisera dem som röker cannabis? Tänk om vi hade kriminaliserat kaffe? Folk hade inte slutat dricka kaffe för det. Det som hade hänt är att lagen hade kriminaliserat helt vanliga människor. Detta för med sig oerhörda och negativa konsekvenser till ingen nytta.

Bättre att vi legaliserar och reglerar cannabis marknaden i Sverige. Så att ansvarsfulla och skattebetalande företag kan hålla i försäljningen och inte kriminella och våldsamma gäng.